Att studera på högskola/universitet
Att studera på universitet eller högskola är, generellt sett, bästa chansen för dig som har en synnedsättning att få ett bra jobb. Givetvis möter du fler utmaningar och svårigheter än andra, precis som i alla andra situationer. Men det går. Det måste gå och det finns en hel del hjälpmedel (som blir allt bättre) och lärosätenas kunskaper om vad studenter med synnedsättning behöver växer också.
Följande genomgång av problem och lösningar – av skolans, lärarnas och studenternas ansvar – bygger på seminarier genomförda inom ProjektX med studieerfarna personer med LHON, på enkätundersökningar som Unga med Synnedsättning gjort samt erfarenheter redovisade av universitet i Cambridge, England.
Vi kommer här att gå igenom vad du bör tänka på, både innan du börjar studera och under studietiden.
Innan du börjar studera
Det bästa rådet – var öppen med din synnedsättning
En förutsättning för att klara dig helskinnad genom studierna på någorlunda normal tid är helt naturligt att vara tydlig med sin synnedsättning. Många begår misstaget att försöka klara sig själva. Många väljer också att använda sina hjälpmedel mer på fritiden än i undervisningen. Du kanske är rädda för att få etiketten handikappad, vill inte vara till besvär, vill testa din egen kapacitet.
Även om det går är det till priset av en enorm kraftansträngning och nästan garanterat med sämre resultat än om du varit öppen med dina förutsättningar.
Bättre fysisk miljö
Man behöver inte ha en synnedsättning för att uppskatta en tydlig och lättorienterad fysisk miljö. Det ska vara enkelt att hitta till rätt lokaler som kan ligga utspridda på en mängd våningsplan, trapphus och byggnader.
För dig som synskadad är det naturligtvis extra viktigt med exempelvis någon form av orienteringsljus eller ledfyrar mellan byggnader, kontrastmarkering i golven, ramper istället för trappor, räcken att följa, röstinformation i exempelvis hissar och så vidare. Många efterlyser också taktila kartor över området, något som vissa högskolor erbjuder. Om inte kan ofta syncentralen hjälpa till med sådana. De kan också erbjuda hjälp med att lära dig hitta i lokalerna.
Stöd i undervisningen
Du kommer att behöva längre tid för att klara – i stort sett allt. Det kräver framförhållning. Kurslitteraturen behöver spikas tidigt så att det finns tid att få den inläst eller på andra sätt anpassade till hjälpmedel.
Här spelar läraren en central roll. För att kunna ge fullgod undervisning till alla behöver läraren en viss specialutbildning för att kunna förstå villkoren för en student med synnedsättning. Mer om lärarens roll lite längre fram i texten. Men ett grundbehov är alltså att litteraturen bestäms tidigt – så den hinner omvandlas till talböcker, punktskriftsböcker, taktila bilderböcker och e-textböcker innan kursstart. Om detta inte fungerar kan hela din studieplan fördröjas rejält. Vilket kan få både ekonomiska konsekvenser med behov av högre studielån och sociala då du tvingas byta klass flera gånger.
Allt fler universitet och högskolor erbjuder numera en mentor som kan hjälpa dig med det mesta, från att orientera dig till att, i kontakt med skolans samordnare, få det stöd och de hjälpmedel du som individ behöver. Det kan även vara att planera dina studier, tänka igenom vad som är viktigast i en kurs att fokusera på. Många mentorer anordnar också regelbundna diskussionsträffar där studenter med någon nedsättning kan utbyta idéer och erfarenheter.
Exempel på pedagogiska stöd och hjälpmedel som universitet och högskolor idag förväntas erbjuda är:
- Anpassad examination, såsom enskild tentamen vid dator, muntlig framställning istället för skriftlig tentamen och vice versa, förlängd tentamenstid, kunna sitta i eget rum.
- Anpassad tidplan, till exempel deltidsstudier.
- Litteratur på anpassat medium.
- Anteckningsstöd. Någon sitter med på lektioner och tar anteckningar. Det kan ofta vara ett betalt extraknäck för studiekamrater.
- Visst datorstöd. Många har bra erfarenhet av digitala whiteboardtavlor.
- Extra handledning och, som nämnts, mentor och mentorsgrupper.
- Språkstöd: rådgivning kring skrivande, inte minst layouten.
- Teckenspråkstolkning.
- Skrivtolkning.
För att få tillgång till detta stöd behöver du ansöka om det redan när du söker en utbildning.
Under studietiden
Inför varje kurs bör du se till att ha kontakt med den lärare som ansvarar för kursen. Du kan alltid få stöd med detta av skolans samordnare för studenter med funktionshinder eller av din mentor.
Läraren behöver få information så att hen kan underlätta studierna för dig. Hen kan behöva säga vad hen skriver på tavlan, skicka material till dig via e-post i förväg, eller att beskriva bilder som visas i samband med föreläsningen. Oavsett vilket stöd du behöver från läraren är det viktigt att du som student kommunicerar det, samtidigt har läraren ett stort ansvar för att ge dig det stöd som du behöver.
Inför tentor ska du ansöka om att få göra tentan på anpassad dator eller muntligt med lärare. Ni har här en dialog om vad som passar dig bäst, men det är i slutändan alltid examinatorn som beslutar att du har rätt till anpassad tentamen.
Ditt eget ansvar
Som nämnts tidigare är det viktigt för dig som student att komma över din eventuella blyghet eller stolthet och så öppet som möjligt berätta för skolan, lärarna och studiekamraterna precis hur det ligger till. Det är då omgivningen kan förstå varför man kan behöva extra tid och hjälpmedel, inte minst vid examinationer vilket andra studenter ibland kan uppleva som orättvist. Samt varför det kan vara svårt att känna igen andra eller hitta en ledig plats i föreläsningssalen.
Universitet och högskolor har kommit olika långt när det gäller att erbjuda de hjälpmedel och den speciella hänsyn som behövs. Än idag händer det att studenter med synnedsättning förvägras hjälpmedel, tillgänggjord litteratur eller förlängd tentamenstid. Många studenter vittnar om att de mött så lite förståelse att de tvingats byta utbildning. Alltså tvingas du ibland kämpa för att få denna hjälp. För det mesta kan du ta hjälp av studievägledare, syncentral eller kontakta Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). MTM tillhandahåller både litteratur och appar att ladda ner, till exempel appen Legimus för att läsa talböcker i mobilen.
Universell design
En allt stabilare trend just nu är utvecklingen av universell design. Det innebär att hela miljön görs mer tillgänglig för alla, att den går att använda på flera olika sätt. Inte enbart skolor utan även arbetsplatser, kommunikationsmedel, hela stadsmiljön.
För dig som student med synnedsättning kan detta handla om allt från att text blir tillgänglig genom talsyntes eller att universitetsmiljön förses med orienteringsljus och olika markeringar som gör det lättare att hitta rätt. Universell design handlar även om själva kunskapsöverförandets tillgänglighet, exempelvis i form av speciella introduktionskurser eller möjligheter till distansundervisning.
Detta har alla nytta av. Även personer utan någon form av nedsättning finner sig bättre tillrätta i ett sammanhang som är lättare att ta till sig och navigera i på ett sätt som passar en själv.
SACOs Personlighetstest: Vad passar jag som?
Ett personlighetstest som är inriktat mot yrken och specifika yrken efter högre studier. Testet ger dig en “typ” som du kan kategoriseras som, och sedan förslag på jobbinriktningar som kan passa.