Att vägleda ungdomar med synnedsättning
Här är några tips till dig som arbetar som SYV i skolan om att vägleda ungdomar med synnedsättning när de ska välja gymnasielinje samt till en bra prao.
På ett sätt är det inte så stor skillnad på att vägleda synskadade ungdomar än andra. Alla har vi bra sidor och kanske områden där vi inte är lika framgångsrika. Som studie- och yrkesvägledare har du redan bra koll på metoder för att vägleda elever och dessa fungerar i stort även i arbetet med elever med synnedsättning. Men trots allt innebär en synnedsättning svårigheter av olika slag som det är bra att beakta i vägledningen. Vi vill här ge er några tips på saker som kan vara bra att tänka på när du möter en synskadad elev.
För en synskadad elev är god framförhållning viktig. Det är mycket som kan behöva planeras och förberedas när eleven ska börja på en ny skola eller arbetsplats. Försök därför att boka in ett vägledningssamtal i god tid inför gymnasieval eller val av praktikplats.
Läs igenom nedanstående rader tillsammans med ungdomen, gör eventuellt ett test på någon av de länkar vi presenterar i slutet av materialet så tror vi att det kommer bli en bra erfarenhet för er båda. Om det är något du undrar över tveka inte att ringa Anna Balte SRF Skåne (0735-18 20 33) eller Lennart Karlsson SRF riks (08- 39 91 60).
Lycka till!
Att veta vad man vill och passar för
Att veta vad man vill arbeta med eller göra i livet är inget som är lätt. Vilken gymnasielinje passar bäst för just den här ungdomen, hur bör en bra prao utformas och kan vi få några idéer om bra jobb i framtiden?
En modell i tre steg som kan hjälpa till på vägen. Hur är läget idag?
Hur är läget?
Det första steget för att börja reflektera kring vad personen vill. Det är ju en vanlig kartläggning och inga konstigheter även om ungdomen som vägleds har en synnedsättning. Vem är ungdomen, vilka önskningar har hen, och vad tycker hen är viktigt?
Vilka intressen, kunskaper, färdigheter att hantera synnedsättningen har ungdomen. Men även titta lite på begränsningar, allmänt och till följd av synnedsättningen.
● Vilka är styrkorna när det gäller färdigheter/kompetenser? Vad är ungdomen bra på?
● Finns det några färdigheter som behöver utvecklas för att känna trygghet i vardagen. Saker allmänt och saker som hänger ihop med synnedsättningen. T.ex. säkerhet att använda hjälpmedel? Behövs det mycket anpassningar p.g.a. synnedsättningen, i skolan eller på en prao? Klarar ungdomen det mesta?
● Har ungdomen ett mål eller önskan om hur framtiden ska se ut? Tycker hen det är roligt att plugga och går det bra med det teoretiska, eller ligger hen mer åt det praktiska hållet?
Känner ungdomen själv att hen är begränsad av sin synnedsättning? På vilket sätt känner hen att synnedsättningen begränsar?
Omvärlden och kontaktnät
Detta steg handlar om att undersöka vad som finns i samhället. Olika gymnasier, hur det ser ut där ni bor, eller i Sverige i stort om en framtida flytt känns som rätt väg.
När det gäller prao kan det också vara bra att fundera över kontaktnät. Känner den synskadade någon som den kan vara hos?
Ibland kan det finnas fördelar med att gå bredvid en annan person med synnedsättning på hens arbete. Det är dock viktigt att i första hand utgå från vad ungdomen tycker är intressant. Arbetsförmedlingens synspecialister runt om i Sverige kan hjälpa till och förmedla kontakt med synskadade personer som arbetar inom olika yrken.
Kom ihåg att ni alltid kan ringa SRF Skåne eller SRF Riks.
Komma till skott
Dags att sammanfatta, knyta ihop säcken. Har ni fått lite mer kött på benen och ser en framkomlig väg som ger ett bra gymnasieval och lite tankar om en lämplig prao? Ni kanske har flera alternativ på inriktningar. Tänk då på att som ung har man ju alltid möjligheten att ändra sig senare. Tåget har inte gått, tvärtom. Ett val ger alltid nya erfarenheter som kan användas till ett ännu bättre val i framtiden om det skulle behövas.
Det kan vara bra att redan från början ha en plan b, om det skulle vara så att det val eleven gjort inte visar sig fungera.
● Gör en plus- och minuslista för olika val. Vilka för- och nackdelar finns? Finns det specifika utmaningar för några av valen? Finns kunskaperna som krävs?
Ett område som kan vara lite känsligt är det som kan sammanfattas i begreppet ”social kompetens”. Det är en fördel för en person att ha god social kompetens. Det gäller alla och i så gott som alla situationer. Men det är nästan en ännu större fördel för en person med en synnedsättning. Att kunna ta folk, beskriva sin synnedsättning på ett neutralt sätt är en stor fördel och något man kan lära sig. Det är viktigt att kunna berätta ungefär hur mycket man ser, vad man klarar själv och hur omgivningen (lärare, kurskamrater, kollegor etc.) kan hjälpa till vid behov. Uppmuntra gärna den synskadade att träna på detta.
Tänk på att kroppsspråk är viktigt. T.ex. även om man inte ser den man talar med måste man vända sig mot den personen. Klädseln är viktig, se också till att kläderna är hela och rena. Det är också bra för självständigheten att kunna förflytta sig och resa på egen hand så långt som möjligt.
Prata igenom de här sakerna med ungdomen. Lika viktigt som att uppmuntra till att välja helt fritt, lika viktigt kan det vara att ställa krav. Klargör att på gymnasiet och i ett framtida arbetsliv kommer kraven helt säkert att öka. Den synskadade har kanske haft assistent i skolan som fixat det mesta, nu behöver hen ta det mesta ansvaret själv.
Vägledningen måste starta i god tid för att den synskadade ska hinna förbereda sig.
Vi hoppas detta material kommer hjälpa dig och fungera som ett stöd i ditt arbete med vägledning för personer med synnedsättning. Lycka till och glöm inte att det går bra att kontakta Anna Balte på SRF Skåne eller Lennart Karlsson på SRF:s rikskansli vid ytterligare frågor.
Länkar
Här kommer några tips på webbsidor där ungdomen kan få tips om vilken utbildning/vilket yrke som passar just hen. Du känner säkert till fler liknande sidor, men dessa är testade och fungerar bra med skärmläsare för synskadade.
SACO:s Personlighetstest: Vad passar jag som?
Ett personlighetstest som är inriktat mot yrken och specifika yrken efter högre studier. Testet ger en “typ” som man kan kategoriseras som, och sedan förslag på jobbinriktningar som kan passa.
https://www.saco.se/studieval/personlighetstest/vad-passar-jag-som/
Framtid.se
Här finns alla yrkestitlar samlade under samma tak!
På hemsidan kan man söka i sökfältet längst upp på en jobbtitel som verkar intressant av och få upp all information om yrket. Allt från vad titeln innebär, vad en sådan tjänar i snitt, och hur arbetsmarknaden ser ut (alltså om det finns gott om jobb eller inte). Längst ned
på sidan finns även en kategori som heter “liknande yrken” som kan vara givande att kolla på.
SACO:s “Här finns jobben om fem år”
SACO ger ofta ut det som kallas arbetsmarknadsprognoser. Med dessa kan du få ta del av deras framtidsprognos för somliga jobb, alltså hur arbetsmarknaden inom dessa yrken kommer se ut på fem års sikt.